Ståhejet kring privatiseringarna av biblioteken i Nacka fick mig att tänka på något jag var med om för en massa år sen. Jag hade sett ”Full Metal Jacket” av Kubrick och ville läsa romanen den var baserad på.
Det visade sig dock att Lunds stadsbibliotek hade valt att inte köpa in den, eftersom kvalitén ansågs för låg (förmodar att det var BTJ-recensionen som spökade). ”Okej, jag förstår!” sa den unge man som var jag. ”Då beställer jag den från Malmö stadsbibliotek istället! ” (Vi hade konstaterat att den fanns där.) Nä, det gick inte för sig. Hade Lunds stadsbibliotek bestämt sig för att den boken var olämplig läsning för mig fick jag inte heller beställa den.
Vet inte om exemplet är tillämpbart på bibliotekens arbetssätt idag, men jag tycker det illustrerar det universellt mänskliga att vi vill alla utöva det inflytande vi har på världen. Biblioteksböcker kan undanhållas läsare på olika grunder, beroende på vem som är huvudman. ”Everybody wants to be the DJ” — oavsett man är tjänsteman i det offentliga eller entreprenör.
Ett svar på ”När Lunds stadsbibliotek var min läsnings-Prussiluska”
Hallå, hallå!
Som inbiten lundabo måste jag ta denna institution till försvar. Olle, min vän – det är väl några år sedan du pluggade i denna lärdomens högborg? Jag lovar dig – om det var en tradig rugguggla som snäste av dig i lånedisken så är hon pensionerad för länge sedan. Antagligen hasar hon runt, runt i Stadsparken med en fet tax i släptåg och mumlar 1600-talssonetter lite förvirrat medan mjällen stilla faller från hennes skalp. Det är fräschare kids på bibblan nu!