Märkligt det här med grupper som når en kreativ höjdpunkt med ett eller ett par album och sedan dras ner i glömskan. Ta Travis från Glasgow, till exempel, som gjorde två fantastiska album: The Man Who (1999) och The Invisible Band (2001). Sen pööös heliumet ur deras melodistarka popballong, vilken tappade höjd och drev bort ur sikte över nästa glenn.
Travis
Ett svar på ”De stiger fram ur dunklet och skimrar ett ögonblick”
En av Travis’ låtar fick jag radera ur min spellista eftersom den inleds med spädbarnsgråt. Varenda gång den satte igång, släppte jag det jag hade för händer och tog mig åt hjärtat.