Drippdroppandets hus

Det finns en väldigt intressant doft i skrymslena av trähus från 1930-talet. Det är doften av tallar som stod och susade före andra världskriget – en åldrad doft av gammal snickarbod.

Den doften kände jag nyss i vårt vardagsrum där det droppar från taket ner i pölarna på byggplasten. Det såg ut som … ett väldigt blött vardagsrum. I vilken Tarkovskijfilm var det som det regnade inomhus?

Nu börjar doften av brandrök ta över även i de rum som höll sig hyggligt fräscha – en sån där doft som satt i kläderna när man var på fältövning i lumpen. Korvgrillning gone really wrong, typ. 

Allt har skjutits upp på obestämd tid. Det kommer att springa folk här … in och ut … in och ut. Alla kommer att lysa med ficklampor, sniffa, humma, mäta. Orden "glödbrand" kommer att upprepas tio miljarder gånger.

Precis som Dan Andersson har jag just nu i uppgift att se till att det inte slår upp några lågor. Räddningsledaren gav mig i uppdrag att gå och spana efter rökutveckling med jämna mellanrum. 

.