- Jag glor på folk. De är så intressanta och jag vill hinna se så mycket som möjligt. Ibland har jag funderat på att börja gå i solglasögon så att jag kan snegla i lugn och ro utan att det märks.
- Jag kan inte hålla reda på mina glasögon. Trots att jag har fyra par så springer jag jämt omkring och letar efter ett par. Det brukar jag förklara med att jag blev närsynt i sena tonåren och inte betraktar mig som en person med glasögon. Om du ber mig rita ett självporträtt ritar jag aldrig dit några brillor!
- Jag dräller skitiga orienteringskläder i hela huset – framför allt ammoniakdoftande underställ.
- Jag tycker det är tråkigt att växla när jag kör bil. Om det är någon som skulle behöva en automatare så är det jag!
- Jag påbörjar alldeles för många böcker – de tornar upp sig på hyllorna i sovrummet. Ibland har jag färdigläsarveckor för att dämpa den förvirring som blir följden.
Kategorier
2 svar på ”Mina ovanor”
Om folk frågar mig vad jag fick i födelsedagspresent idag, kommer jag inte att svara böcker, pryttlar, grejjer och trosor utan bara denna gåva från min man, när han erkänner:
”Jag tycker det är tråkigt att växla när jag kör bil.”
Om jag hade varit bara lite mer inkontinent hade jag kissat på mig.
Såsom varande ”ansvarig” för den färdiga produkten Olle skymtar jag genbundna skäl till 1, 2 och 5;
1 tycker jag EGENTLIGEN inte är en ovana, eftersom den är bunden till ett genuint positivt intresse för människor och individer.
Jag vet att man INTE kan reformera hela sig på en gång, man får formulera delmål.
Så, nu när Du klarat av den svåraste delen, nämligen att FORMULERA en svaghet, föreslår jag att Du under våren jobbar med 3:an.
Now is the time, medan orienteringssäsongen är i sin linda!
4:an ”är världsligt” som moster Elsa sa´.
Visst är det underbart med en automat – vi köpte en begagnad sådan i september.