Nu har han glott på mig i ett par år med sina Charles Manson-ögon: Charles Baudelaire.
Enivrez-vous sans cesse! De vin, de poésie ou de vertu à votre guise.
(ur Spleen de Paris 1869, posth.)
Men nu åker han ner från anslagstavlan. Dags att se nyktert på tillvaron. Vem ska vi sätta upp i stället? Camus, kanske?
2 svar på ”Baudelaire nedplockad”
Väljer Du bara bland fransmännen?
Jag fick ju uppdatera mig:
Ur B.:s biografi
”Baudelaire var begiven på skörlevnad och olika droger, och han dog 46 år gammal utfattig i Paris.”
Ja, visst verkar det dags att ändra inriktning.
När Du kom till världen på Borås BB, låg på mitt nattuksbord Albert Camus Pesten, vilket besökande hade mycket roligt åt!
Jag minns bara att den var BRAAA
Hittar en recension:
”Hans skildring av det sega motståndet mot lidande och död är en ständigt aktuell berättelse om människans förhållande till det onda; om underkastelse och feghet, om ansvar och mod, och om solidariteten som en revolt mot tillvarons meningslöshet.”
AC är definitivt bättre som den mogne mannens idol.
Utdrag ur annan recension:
” Camus värderingar är mycket verklighetstrogna och betydelsefulla, eftersom de på ett enkelt sätt får människor att tänka till. Med andra ord, de får en att inse hur den vardagliga verkligheten faktiskt ter sig.”
Hur går det? Har Du hittat en ersättare till Baudelaire – eller får vi ge oss till tåls ett tag till?