Kategorier
Ett djefla lif

Följden av hösten

1. Naturen gräver en grop och fyller igen den. Allt som sprang ut faller ner. Allt det som grönskade friskt och sträckte ut sina gröna fingrar. Nu multnar det och förvrids. Rötterna river med svarta naglar i mullen.

2. Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri. Fyller ut hålet med sina synder. Sipprar in i mullen, kristalliserar, genomfuktas av det evigt fallande regnet.

3. Kliv med raska steg genom lövdrivorna, vädra lungorna med höstluft, peka ut riktningen för dig själv. Sommaren gömmer sig bakom åsen, kanske kan du skymta dess gyllenglänsande svans.

4. Fanan på höjden, täckt av skrivtecken,  säger ”Seger”. I vems namn? För vilket syfte? Enligt vems metod? Där har du något att tänka på!

3 svar på ”Följden av hösten”

Se där, det satt långt inne, men så blev det vackert och underligt tänkvärt också. Det var väl det jag visste.
Och nu ska jag dra mig tillbaka och tänka, bland annat på hur många olika sätt man kan läsa de två orden i ”säger ’Seger'” på

Enligt vems metod?
Just igår läste jag om Champollions knäckande av hieroglyfernas ”metod”!
Underbart att kunna, som WH Auden säger: ” … break bread with the dead”
En SEGER!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *