Fjolårsgult är sommargräset.
Står i frusna hopar och väntar på frostens ankomst.
Somliga med ryggen knäckt.
Andra med tyngda vippor och hängen.
Andra reser axen högt i trots.
Alla ska de vika sig för snön.
Tryckas mot svarta jorden
som kysser dem med humusdoftande läppar.
Lösas upp, förintas, glädjas, minnas, glömma, glömmas, göda, nära.
2 svar på ”Vid sidan av stigen, på gränsen till mörkret”
Joråsåatteh… IGÅR, stod jag och letade på V-hyllan här i Rinkeby bibliotek där jag är drottning över böckerna.. tills klockan tre idag, sen blir det hem och böaja studera igen. Men! Då såg jag liksom helt i förbigående uppe åt B till… ”Olle Bergman – Familjens handbok om fästingar, loppor och löss” och kunde tammefan inte låta bli att fnissa för mig själv i mycket internt samförstånd!
Hej
sent omsider får du äntligen ditt pris för att du var så snabb på att gissa film!!
Sångerskan heter Eva Cassidy – dog mycket tidigt i cancer men det finns några väldigt vackra inspelningar med henne – tyvärr var de flesta som fanns på youtube lite hackiga – du kan ju kolla själv, din dator kanske är bättre – men denna funkade; hoppas du gillar det!
http://www.youtube.com/watch?v=eUwTdqPkluY&mode=related&search=