Skyddspatron för Lunds domkyrka är den helige Laurentius, som ljöt martyrdöden år 258 i Rom. Traditionen förtäljer att han halstrades levande på ett galler – han avbildas därför ofta med ett sådant, vilket av moderna betraktare uppfattas som en utegrill eller fotskrapa. På svenska kallar vi honom Sankt Lars (eller bara Lasse – bland vännerna).
Kyrkan som utgör kärnan i det pampiga El Escorial utanför Madrid är tillägnad Laurentius. Om du betraktar denna fågelvy över slottskomplexet kan du se att grundplanen påminner om ett galler. Eller en skiva Rut-Knäcke eller en tartanmönstrad bilpläd, eller nå’t.
(publ. 2003 … tror jag)
4 svar på ”Webbrensning 4: S:t Lasse och hans tappra galler”
Hurru, din djefvul, är det en slump att dårhuset i Lund döptes efter detta helgon?
Inte alls. Lasse är poppis i hela kommunen.
Läs mer om S:t Lars — i vars korridorer jag vankade i tre år — här: http://www.larandenatur.lund.se/hoje/hoje/stlars/stlars.htm
PS Jag var forskningsingenjör på Institutionen för psykiatri och neurokemi — en institution som numera är flyttad till Blocket.
Jag klickade mig hit för att jag trodde jag skulle bli upplyst om hur Du städade lokalerna – en naturlig tro efter dammsugebloggen igår!
Jag blev besviken…
Åh, vad fint här är. Alla böckerna i bokstavsordning, alla papper i pärmar, ordning på anslagstavlan … och en kubikmeter pappersklipp på golvet. Sigge slår in presenter till sina syskon.