1. Jag har psoriasis, är närsynt och biter ofta på naglarna.
Det stämmer, även om jag brukar lämna fyra naglar ifred: de som – enligt gitarrnotation – sitter på p, i, m och a på högerhanden (pollex, index, medius, annularis).
2. Jag befordrades till löjtnant efter min sista repövning.
Jo, till min stora förvåning ramlade två stjärnor ner i ett rekommenderat brev någon gång i mitten av nittiotalet. Vad jag nu skulle ha dem till; inte långt därefter skrotades jag av Kronan.
3. Jag har ätit lunch med drottning Beatrix av Nederländerna.
Jo, minsann. Hon var på statsbesök i Sverige, besökte Lund och ville träffa studenter. Universtitetets ledning plockade ut lite folk som jobbade på kåren och Akademiska Föreningen för uppgiften – vi ansågs väl som pålitliga och väluppfostrade. Jag hamnade vid samma bord som Beatrix och konverserade henne artigt.
4. Jag har skrivit manus till en reklamfilm för Ahlgrens bilar.
Jo. En lumparkamrat har låtit mig hänga med på ett och annat projekt.
5. Jag kan cykla på en enhjuling och spela munspel samtidigt.
Nä. Munspel, möjligen, med fötterna stadigt på marken. Men enhjuling, nej.
6. Jag har läst kurser i litteraturhistoria, enzymteknologi, franska, hållfasthetslära och neurobiologi på högskolenivå.
Enzymteknologi, Franska för tekniker, Hållfasthetslära ingick i grundutbildningen. Litteraturhistoria för dig som inte är humanist var lite kvällskul under studietiden. Neurobiologi var en del av det som skulle bli forskarstudier (något som rann ut i sanden).
7. Jag har aldrig haft på mig slalomskidor.
Nix. Däremot har jag vunnit stafetten för sextonårspojkar i längdåkning 1980. I … ööö … Skåne. Ehhrrmm.
8. Jag har spelat blues på en kazakisk dombra i en by på Kalmuckstäppen.
Utan tvivel en av de mest surrealistiska situationer jag befunnit mig i.
Foto: Jens Nordin (tror jag)
Pumans dotter och Solusfemina är de glada vinnarna. Om ni mejlar mig er snigelpostsadress så kommer boken Skriv för webben med posten.
7 svar på ”Facit till Bortbortbort!”
jo tack det nr 8 är ju lite lagom sjukt så där..men damn att ja itne vann, enhjulingen var mitt andra förslag
Oj, man tacker å di ödmjukaste! Eftersom jag är en omtänksam och gifmild person som sätter de nödlidandes bästa i första rummet kan jag tänka mig att avstå från det hedervärda priset till förmån för någon hugad spekulant på denna eminenta bok, exempelvis Fanny som stupade på mållinjen. Men äran… den kan ingen ta ifrån mig!
Äsch! Precis som i din hustrus fall (jag var inne på nåt med knäna där) hade jag misstankar åt rätt håll, men nära skjuter ingen kanin.
Det är om inte annat härligt med fler mångsidiga ingenjörer. Jag blir förtvivlad (OK då, egentligen ”förbannad”, men jag ville inte svära i skrift) på min chef när hon säger ”kan du aldrig bestämma dig för vad du vill göra?” varje gång jag startar en ny kurs (märk väl, på min fritid). Jag trodde att kreativitet och livslångt sug efter kunskap skulle premieras. Icke.
Jag blev faktiskt erbjuden deltagande i ett neurobiologi-projekt i Houston (pediatrisk inriktning, dessutom) för två år sen. Tråkigt nog hann jag inte få ihop pengar nog att åka, att ta ett lån kändes inte aktuellt eftersom jag hade insett att jag inte ville bli läkare trots allt. Ja, LITE velig kanske jag är, men bara lite.
Fanny: Skicka din adress till info@bergman.com så kommer boken med posten.
Och du, Pumans dotter — det är inte för sent för att ändra sig. Det finns böcker till er båda!
Är det sant?
Verkligen??!!
Har jag vunnit??!?
YEEEEEEEES!!
Och tillsammans med Pumans dotter! En ära. Jag skickar bums bums min adress till dig … eller iaf snart … måste komma hem till min egen dator först …
TACK TACK 🙂
är det sant?! får jag en bok i alla fall?=)=) det var otroligt hyggligt av Pumans dotter!! u just made my day!
You´re mostly welcome, Fanny! Ibland är jag generös, men det brukar gå fort över så iväg med dig och mejla nu. 😉