Kategorier
Okategoriserade

Vintertappra fåglar flyger över den vattnigt ljuslila morgonhimlen. Snön knarrar och luften nyper mig i näsan när jag hämtar tidningen.

Ett svar på ””

Jag minns hur vår äldste, 2 1/2 år 1962, förtvivlat ville att vi skulle ta in ALLA-ALLA fåglar i husets värme så de inte skulle behöva frysa…
Lifvets bittra läxa:
Det finns en gräns för barmhärtigheten…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *