Kategorier
Okategoriserade

I Göteborg, i Göteborg …

Mina femtio minuter smälter som en isbit på tungan. Vi sitter i sidled på ett långt led mellan ankomst och förhoppning, och en man vinkar med ett grönt skohorn.

Löften, löften – det regnar löften. Som konfetti när ett stort krig har tagit slut.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *