Bokslut II: Am Beispel meines Bruders av Uwe Timm

Uwe Timm, som numera bor i München, är en tysk författare som fått stor uppmärksamhet på senare år. Han föddes i skuggan av kriget, och blev sedemera vänsterradikal. I den här boken utforskar han familjeminnen – inte minst spåren efter sin bror, som stupade på östfronten 1943. Han tillhörde den omstridda Totenkopf-divisionen inom Waffen-SS . (Jag läste en engelsk översättning med den lama titeln ”In My Brothers Shadow”. 

Varför läste jag den? För att den fångade min uppmärksamhet i en boklåda i London där de sålde förlagsrester till fantasipriser.
Vilka lärdomar drog jag? En gripande inblick i hur känslor av skuld och ovisshet kan genomsyra de efterlevandes liv sextio år efteråt. Hur kärleken till en bror man aldrig har lärt känna kan blandas med avsmaken man känner för systemet han var en del av. Om hur omöjligt det är att skilja på synd och syndare, trots att man försöker förtvivlat.
Vilken upplevelse gav den? En känsla av att det är bråttom att ta reda så mycket så möjligt om det som skedde innan de sista ur den generationen är döda.
Vad fäste jag mig mest vid? Broderns dagboksanteckningar, förda bl.a. under kaoset vid pansarslaget vid Kursk i juli 1943.
Var den nöjsam att läsa? Den var hemskt lättläst – som Böll, ungefär – och ganska spännande; Timm lägger fram minnen och källor som små pusselbitar.
Fick du lust att fördjupa dig i ämnet? Hurdå, isåfall? Läsa på om Totenkopf-divisionen. Försöka para ihop broderns dagboksanteckningar med vad som skedde på östfronten. Kanske mejla Uwe Timm och berätta att jag uppskattade boken.
Skulle jag kunna rekommendera den? Till vem då? Definitivt! Till alla som vill försöka förstå den tyska skulden efter kriget. Passar utmärkt t.ex. för svenska gymnasieungdomar.