Grönklädd och rakryggad, upplyst av februarisolen står han på hörnan och väntar på skjuts. ”Nu bär det av!” & ”Fyra banor i Köping.” och ”Visst skulle du kunna hänga med.”
Så kommer en bil sakta rullande, sväljer den rakryggade gamle mannen och sen bär det av till Köping och fyra banor. Själv fortsätter jag hem och tänker på blöta små kärrpussar och skrapet av ståldubbar mot fönsterlavstäckta hällar och skärmar gömda i skrevorna och hur ljuvligt det vore att låta februarisolen lysa mot mig och giva mig frid.
Hem, hem för att äta min groda i arbetsrummet. En stor statlig rapportgroda på 220 000 tecken. Förvissad om att jag är starkare än alla mina frestelser.
"Eat that frog": a metaphor for tackling the day’s most
challenging and most prone to procrastination task.
2 svar på ”Pensionärsorientering i Köping”
Åh. Och rita in banan själv med blå kulspets för det är allt man har, och dricka termoskaffe med gubbarna och nicka med när de säger att allt var bättre förr, och fastna med brallan i taggtråd, och sätta upp sitt stämpelkort – för gubbarna vägrar fortfarande elektroniskt hemmavid åtminstone – på tvättlinan mellan Götes (seg hälsena) och Ingrids (bara 59 men ser äldre ut så det är okej). Gränsen är hårfin mellan retro och reaktionär. Men man ska ha något att se fram emot också.
Karlsson: underbar text! Tack för den.