När fotografen gick tänkte jag ”Ska jag mejla honom och be honom att inte ta bilden på mig, dottern och tårtan? Jag måste se ut som Jack Torrance på killing spree.”. (Notera mordvapnen i bakgrunden.)
Naturligtvis mejlade jag aldrig och naturligtvis blåste de upp bilden över en helsida i lokaltidningen. Nåja, lite medieträning är aldrig fel. Take the pain, take the pain!
(Varför Typepad envisas med att lägga tidningen på tvären vet jag inte. Jag giter inte utreda det och ber om överseende.)
8 svar på ”Jack Torrance får en chokladtårta”
Jag tänkte, för att hitta mordvapnet, att jag tar ut bilden och rätar upp den i iPhoto…
Men det behövdes inte!? – råkopian blev rättvänd på skrivbordet.
Förresten kom jag på, när jag stod och stekte pannkakor, att jag i natt haft en MARDRÖM: Jag var på någon stor myllrande begivenhet, och hade GLÖMT ladda batteriet till kameran!
Apropos den djefla mannens wv: Det är precis som att dechiffrera hettitiska – tror jag när jag läser I döda språks sällskap. Recension följer inom kort på min blogg.
Hettitiska är bra att kunna. Tänk bara om man träffar en hettit nån gång! Fast de har varit sällsynta sedan cirka 1200 f.Kr.
Egentligen tänkte jag inte kommentera eftersom jag sitter här och SKRATTAR mig tårögd och darrhänt. Jag måste i alla fall fråga: Blev bilden så för att fotografen hade tur och fångade en sån där miniögonblicksbild då allt är i en övergångsfas mellan två normaler (!), eller tänkte du bara att du skulle spexa till det lite? Eller ÄR du galen?
Far skulle nog skoja till det lite, jo så var det. Jag *är* en tvättäkta pinsam pappa.
Howdy S.:
Oss emellan, ”he is divinely mad”
vet jag som följt hans utveckling på parkettplats!
Den blyga: Oss emellan så anade jag det.
Min man sjunger högt inne på Ica, vilket barnen hävdar är pinsam pappa i kubik. Det och att ha clip-ons på brillorna uppfällda.
Den blyga: Oss emellan så anade jag det.
Min man sjunger högt inne på Ica, vilket barnen hävdar är pinsam pappa i kubik. Det och att ha clip-ons på brillorna uppfällda.