Tösabiten i luren tycker att jag ska köpa en spärrtjänst så att jag slipper ovälkomna säljsamtal. ”Såna som du sitter och ringer till folk?” tänker jag säga, men så hejdar jag mig. Det hörs att hon är generad, att hon gör så gott hon kan med en pseuoprodukt som hon innerst inne tror lika lite på som jag.
Hon skulle kunna luta sig tillbaks i Moder Sveas rymliga famn, se på molnen som driver förbi och kolla internetbanken då och då för att se om bidragspengarna kommit in. Istället sitter hon på ett call center och jobbar för vad jag antar är en skitlön och landar helt utschasad i soffan varje kväll.
Jag bestämmer mig snabbt för ett nytt förhållningssätt. Heder åt dem som försöker i dåliga tider! Är de artiga, så förtjänar de ett artigt bemötande – trots att det som de säljer är skräp. (Tölparna, däremot, ska ha den behandling de förtjänar. Dem gör jag gärna till slaskhinkar för min irritation över helt andra saker i livet.)
”Nej tack”, säger jag. ”Men tack för erbjudandet.”
3 svar på ”Måste vara vänlig mot dem som försöker”
Respekt för dem i underläge. Det är ett adelsmärke. Det är godhet.
… att sälja tjänster mot telefonförsäljning via telefon måste ju vara lika begåvat som killen på ComHem-supporten som bad mig trycka in resetknappen på modemet under samtalets gång för att se om ljudet blev bättre…
Efter att ha suttit på call center och frågat frågor (tack och lov inte sålt och inte haft provisionslön) så är jag ännu mer artig mot dem som ringer. Även fast vi har Nix.
Däremot är jag väldigt förtjust i enkäter.