Kategori: Ett djefla lif

Ordet panik kommer av det grekiska deïma panikón som betyder ungefär ’skogsgudens skräck’. När korna blir oroliga utan synbar yttre anledning, när en beslutsam krigarhär löses upp i fasa och förvirring, när ångesten slår ner från molnfri kvällshimmel på den som vandrar ensam på villande mon – ja, då är det gamle Pan som är framme. Oftast sker det när det skymmer.

Jag minns första gången jag greps av skogsskräck. Fem år var jag nog, eller sex. Det var i Småland där jag hade fått åka på grannbondens hölass. Trehundra meter skulle jag gå från stora vägen till torpet. Granarna stod så resliga på båda sidor, och jag kunde inte släppa ordet rövare. Rövarna i skogen. Jag sprang den sista biten.

Jag minns också den sista gången jag kände skogsskräck. Vad kan jag ha varit? Kanske 25–30, och det var i samma skog. Under ett löppass med pannlampa på en välkänd skogsväg kommer urtidsskräcken krälande som en dimma mellan mosstuvor och stubbar.

Det var sista gången, ja. Numera är jag rädd för andra saker.

Midsommardagen kl. 17.50

Dagens tips: Gillar du monoton hårdrock som inte gör sig bekymmer för morgondagen? Lyssna då på Eagles of Death Metal – ett av Josh Hommes (Queens of the Stone Age) sidoprojekt. 

Porten till den ljuvliga högsommaren …

… eller slutet på oskuldstiden och början på mörkrets återkomst?

Mestas dagmammor firade på sedvanligt sätt midsommar lite i förväg vid de gröna gräskullarna nära skolan. Dagis var där också – det kryllade av barn! Vi avslutade med att sjunga Idas sommarvisa och mot slutet blev jag så rörd att rösten stockade sig.

Där jag växte upp i Nordvästskåne bjöd omgivningarna på två sköna skådespel under våren och försommaren: lövsprickningen i bokskogen (t.ex. i Pålsjö skog) samt rhododendronblomningen vid Christinelunds herrgård och Sofiero.

Jag har fem – i mitt tycke – ståtliga rhododendronbuskar på nordsidan av Gula Huset. (Klicka på bilden för en rejäl förstoring.)

Fem barn, fem buskar.

Rhododendron är grekiska och betyder ’rosenträd’. Samma ’rhodos’ hittar vi i det homeriska uttrycket ”den rosenfingrade Gryningen”, Eos rhododaktylos. Det har jag lärt mig i en krigsfilm, närmare bestämt The Thin Red Line av Terrence Malick.

Kolla vad jag hittade. Precis vad jag behövde!

on adding folder items to this_folder after receiving added_items
  tell application "Finder"
    repeat with aFile in added_items
      if the name of aFile contains {".jpg"} ¬
       or the name of aFile contains {".gif"} ¬
       or the name of aFile contains {".png"} ¬
       or the name of aFile contains {".pict"} ¬
       or the name of aFile contains {".tiff"} ¬
       or the name of aFile contains {".gif"} ¬
       or the name of aFile contains {".psd"} ¬
       or the name of aFile contains {".bmp"} then
      tell application "Finder"
        try
          move aFile to folder "Mac_name:Users:User_name:Pictures:unfiled:"
          on error err
            display dialog err
         end try
       end tell
       display dialog ¬
       "Image files have been moved to the Unfiled folder in your Pictures folder."
     end if
   end repeat
  end tell
end adding folder items to

Om jag kopplar detta script till Skrivbordsfoldern på Lottens burk kommer alla bilder som hon sparar att ramla ner i Pictures-mappen istället för att bli liggande på Skrivbordet.

Tänk om man hade sådana script för livet därhemma. Alla kängor som sparkas av på hallmattan överförs automatiskt till skohyllan. Alla muggar som ställs i vasken åker automatiskt in i diskmaskinen. Alla handdukar som hamnar på badrumsgolvet åker automatiskt upp på en krok.

Dagens tips
Bli upprymd och inspirerad av den enorma kompetens som Brainpool (post-Kask-versionen) visar upp  i sin rockopera Junk.