Kategorier
Ett djefla lif

100-listan

1. Jag är alltid intresserad av det latinska namnet på blommor och djur.
2. Jag läste alla science fiction-böcker som fanns på vår biblioteksfilial när jag var 12–13 år.
3. Jag brukar sjunga när jag lägger pussel. Senast jag gjorde det var fem år sedan.
4. Jag betraktar mig fortfarande som dålig i gymnastik trots att jag har idrottat aktivt och med viss framgång i trettio år.
5. Som orienterare är jag svag i löpning men bra på kartläsning –  tyvärr rätt okoncentrerad nu för tiden.
6. Moderna feminister skulle kategorisera mig som biologist. Det bekymrar mig inte det minsta.
7. Jag har varit medförfattare i tre vetenskapliga artiklar – en om muskelfibrer och två om nervceller.
8. Jag har gett ut två böcker på Wahlström & Widstrand och en på Liber (delat författarskap i två av fallen).
9. Jag fick premium i biologi när jag gick ut gymnasiet 1982. Det är jag fortfarande mäkta stolt över.
10. Jag har haft långa naglar på högerhanden sedan jag spelade klassisk gitarr under senare delen av 1980-talet.
11. Jag är en försiktig bilförare som ofta tänker på döden.
12. Jag har skrivit manus till reklamfilm.
13. Jag har varit på naturhistoriska museet i Astrakhan (Ö) och en sväng upp i the Rockies utanför Denver (V), i Luleå centrum (N) och i Catania på Sicilien (S).
14. Jag äger en sexsträngad Washburn Western, en tolvsträngad Seagull Western och en sexsträngad Bolin nylongitarr.
15. Jag kan dissekera en råtthjärna.
16. Jag kan sätta tungan på nästippen.
17. Jag tycker mögelost är fullständigt vidrigt.
18. Jag är aldrig någonsin rädd för att vara i skogen när det är mörkt.
19. När jag hör tjejer fnittra tror jag alltid att de fnittrar åt mig.
20. Jag har ändrat politisk uppfattning sedan jag var student.
21. Jag har gradvis bytt livsåskådning från romantiker och idealist till stenhård rationalist. Människokärleken har dock bestått.
22. Jag har aldrig kört moped eller motorcykel.
23. Jag har aldrig dragit ett bloss på en cigarett eller haft snus i min mun.
24. Jag har aldrig varit berusad.
25. Jag har aldrig någonsin sett droger i verkligheten (förutom i undervisningssyfte).
26. Jag har ätit lunch med drottning Beatrix av Nederländerna.
27. Jag har tittat på The Residents med Niklas Rådström.
28. Jag har aldrig erfarit att jag älskar något av mina barn mer än de andra.
29. Jag avskyr EU-moppar.
30. Jag kan crawla hyggligt och slå en anständig golfswing.
31. Jag avskyr turkos och cerise, har svårt för lila och aprikos men älskar  orange (lysande, solig), rött (stark, blodig) och blått (i största allmänhet).
32. Jag hyser ett visst intresse för krukväxter.
33. Jag har aldrig sett en död människa.
34. Jag har  dålig skäggväxt och mycket lite hår på kroppen.
35. Jag använder fel teknik när jag äter med pinnar.
36. Jag har överrörliga axlar vilket gör att min överarm hoppar ur läge ibland.
37. Jag har prenumererat på bl.a. Bamse, Kamratposten, Svenska Mad, Sveriges Natur, Schlager, Lyrikvännen, BLM,  Gör Så Här, Scientific American, The Sciences, Time, National Geographic, Empire, Ny Teknik, Axess. (Favorit: Lyrikvännen på den tiden Torbjörn Schmidt var redaktör.)
38. Min favorittidskrift är Uncut.
39.  Jag undviker att spela schack – av prestationsångest.
40. Prutthumor roar mig oerhört. Inte för att pruttandet i sig är roligt, utan över det absurda i att människor – på alla platser och i alla tider – har funnit ämnet så komiskt. Jag kan skratta mig blå över  det faktum att jag och omgivningen skrattar överhuvudtaget.
41. Jag tycker det är idiotiskt att tippa och spela. Ändå kan jag tycka att lottdragningar, t.ex. vid föreningssammankomster, är väldigt spännande.
42. Jag tar aldrig hiss eller rulltrappa om det är praktiskt möjligt att ta trapporna.
43. Jag har dåliga hälsenor, och försöker vara noggrann med att alltid gå i skor med upphöjd häl.
44. Jag har började använda Appledatorer 1986.
45. Jag avskyr akrylatfärg.
46. Jag har en orolig mage (jfr. punkt 40).
47. Jag har antydan till en eller två extra bröstvårtor.
48. Jag var korsbärare på min konfirmation.
49. Jag äger en frack.
50. Jag har upplevt pulpa-inflammation, akut lumbago och halsböld. (Smärtnivå i alla tre fallen: Skjut mig, snälla!)
51. Jag har hällt kaffe i en hemlånad dator som tillhörde min arbetsgivare. (Min kollega skickade den på lagning utan att berätta för min chef. Tack, N.N.!)
52. Jag har två kroniska sjukdomar, varav psoriasis är den ena.
53. Jag har varit intervjuad i teve två gånger.
54. Jag har aldrig varit på Kanarieöarna eller på Gotland.
55. Jag har aldrig åkt utför på skidor.
56. Jag tycker många åkattraktioner på nöjesfält är direkt obehagliga, t.ex. Flygande mattan.
57. Jag lyssnar på musik från min egen samling flera timmar varje dag.
52. Jag tycker om att hugga ved.
53. Jag har varit nagelbitare och faller dit igen, då och då.
54. Jag får vaxpropp ibland.
55. Jag kan tänka mig se en film för att Joe Don Baker, Vincent d’Onofrio eller Brian Dennehy har en biroll.
56. Efter tre dagar i Frankrike börjar jag, till min stora förvåning, tala franska.
57. Jag har små fötter: 41 1/2.
58. Jag behöver glasögon eller linser för att köra bil, se på bio eller orientera.
59. Jag älskar hängmappar.
60. Jag har gatumusicerat i fem minuter i Bryssel.
61. Jag har gjort skandal på en poesifestival i Lund.
62. Jag har aldrig kört fortare än 130 km/h.
63. Jag har sparat kärlekskorrespondensen från tonårens epoker i hängmappar – en mapp för högstadiet, en för gymnasiet, en för tidiga universitetet, en för militärtjänsten – med varje flamma en egen plastficka.
64. Jag blir inte längre åksjuk på X2000.
65. Jag gör te enligt ett strikt protokoll: 45 ml teblad, kokande vatten (”på klicket”), värmd kanna, 4 min.
66. Jag möjliggjorde en gång ett inbrott genom att glömma att låsa en dörr.
67. Jag har blivit nekad tillträde till den plats där jag precis – i likhet med min nuvarande hustru – hade för avsikt att  förlova mig.
68. Jag har gått kurser i ridning, folkdans och journalistik.
69. Jag har deltagit i regelbundna idrottsaktiviteter i simning, golf, tennis, segling, orientering, friidrott, längdåkning på skidor. Förutom lite golf har jag aldrig ägnat mig åt en bollsport.
70. Jag har varit officer.
71. Jag föredrar pennor med tunn fiberspets och vattenlösligt bläck samt olinjerade block.
72. Jag kan förmodligen fortfarande plocka isär och sätta ihop en k-pist med förbundna ögon.
73. Jag är fortfarande lite rädd för barska män som talar bred skånska.
74. Jag har mycket lätt för att somna.
75. Jag tänker klarast tidigt på morgonen.
76. Jag är en mästare på att rapa — mer högljutt än någon annan jag känner.
77. Jag sjunger högt och ofta.
78. Jag studerar lite tyska för att kunna läsa Heinrich Böll på originalspråk.
79. Jag är mycket intresserad av krig – såväl historia & människoöden som strategi & teknik.
80. Jag talar ofta känslor med både män och kvinnor.
81. Jag deltar då och då i barnens lekar för att framkalla minnen från min egen barndom.
82. Omgivningen uppfattar det ofta som att jag är berusad på fester trots att jag är helnykterist.
83. Jag är bra på att laga grejor – men gör det rätt sällan.
84. Jag saknar en bit av vänster ringfinger.
85. Jag har väldigt lätt att hitta utom på platser där allt ser likadant ut (moderna radhusområden, hyreshus etc.) – där virrar jag bort mig värre än de flesta.
86. Jag har en tand av porslin.
87. Jag tycker Starcraft
är världens genom tiderna bästa datorspel.
88. Jag tycker att peta tänderna med moderna, triangulära tandstickor i plast eller trä.
89. Jag kan spela hyggligt bluesmunspel.
90. Handla kläder är dödstrist. Undantag inträffar 2–3 gånger per år.
91. Jag går i affärer högst en gång i månaden.
92. Jag skulle klara mig fint utan teve, bara jag hade tillgång till dvd.
93. Jag tål inte kaffe särskilt bra. Hjärtat beter sig konstigt ibland.
94. Jag vågar dyka från 3 meter men inte från 5 meter.
95. Jag håller kontakten med två vänner från högstadiet, ett par från gymnasiet, tre från värnplikten, en eller två från elitidrottsåren.
96. Jag sover i kalsonger.
97. Jag gör alltid andra saker medan jag borstar tänderna.
98. Jag använder cykelhjälm.
99. Jag låter ibland bli att lägga i parkeringspengar för att träna på att inte bekymra mig så mycket.
100. Jag är den ena ursprungliga halvan av århundradets kärlekshistoria. (Den har expanderat med åren.)

Kategorier
Ett djefla lif

Det gamla vraket

Det gamla vraket ligger där ännu. På trettio år har ingenting förändrats.

Ta sikte på gatlyktan mellan hörnhuset och busshållplatsen, vänd dig om och simma med näsan mot Svinbådans fyr. Fortsätt simma när den ljusa sandbottnen går över i en djungel av tång där krabborna jagar varandra mellan stenarna, och efter  femtio meter dyker det upp som en skugga.

Som en öppnad bröstkorg från ett väldigt djur. Rostiga spant som sträcker sig mot ytan. Tången vajar med vågorna på ytan.

Här går stim av småfisk i nervösa sicksackbanor. Här står yltor, mabbar och glubbor  och glor med viftande bröstfenor, enfaldig blick och silikonsvullna läppar. Här far plattfisken som blixtar mellan sandöarna i tångskogen.

Vi ligger i ytan och hör hur vi andas. Samma cyklop som för trettio år sedan.

Kategorier
Ett djefla lif

Konsten att övervinna den norska terrängen

Bild_1_8

Man stretar på.

Kategorier
Ett djefla lif

Di ä dyra, di där konsulterna, män di ä braa!

Bild_1_7

Kategorier
Ett djefla lif

Omättliga, omättliga äro vi

Marulk

Kategorier
Ett djefla lif

Om man bara kunde tygla sin galopperande hjärna

Bild_1_6

Kategorier
Ett djefla lif

Och sen stannade de och skrattade åt henne

1. En kvinna i yngre medelåldern delar sin sons glädje över en nyinköpt moped. En röd. Sommarkvällen är varm och ljus.
2. Kvinnan vill pröva mopeden. En liten runda, bara. Bland villorna. Hon lånar sonens hjälm. Sommarkvällen är varm och ljus.
3. På den långa genomfartsgatan genom villornas värld vinkar hon till två barn hon känner. Samtidigt blir hon omkörd av två andra mopeder. Hastigheten är runt 30 km/h. Sommarkvällen är varm och ljus.
4. Passageraren på den moped som ligger precis till vänster om henne sätter upp foten mot hennes mopeds vänstra flank och kickar till. Hennes moped välter. Hon far med huvudet in i ett elskåp. Hjälmen skyddar henne från skallskador, men på benen får hon fula, stygga skrapsår. Sommarkvällen är varm och ljus.
5. Förarna på de andra  mopederna stannar.
6. Man skrattar åt henne där hon ligger och skriker av skräck och smärta.
7. Sen far de.
8. Hon reser sig upp på vingliga, blodiga ben och skriker efter vem som helst som kan återställa tingens ordning. Fylld av fasa är hon och förvirrad. Sommarkvällen är varm och ljus.
9. Nu börjar villornas folk komma småspringande. Ingen har ännu begripit. Sommarkvällen är varm och ljus.

Kategorier
Ett djefla lif

I’ll stop the world and melt with you

Någon som kommer ihåg Modern English – ett one hit wonder i postpunk-genren?

Istock_000000368216small

Kategorier
Ett djefla lif

A propos soffgeneraler

Med anledning av den armé av fotbollsspecialister som sponatgenereras under varje VM och EM  vill jag citera Falstaff, fakir:

”BREVFÖRSLAG

Till en GENERALFÄLTMARSKALK för att kritisera hans senaste fältslag, från en anspråkslös snickare.
’Att ni lät Artilleriet framrycka från höger och hugga fienden i flanken, var nog lyckligt tänkt; och så hade äfven jag gjort i Edert ställe; men att Ni icke lät detta anfall styrkas av en liflig tiraljörkolonn, är enligt min oförgripliga mening ett svårt missgrepp. (Att de olycksbringande följderna häraf uteblefvo, beror på En Annans Försyn).’”


Läshandledning

1. Om Falstaff, fakir kan den fåvitske läsa här.

2. Att skriva att en artillerienhet framrycker och hugger fienden i flanken är föga förståndigt. Artilleriets rörlighet är ringa, och dessa förband uträttar sålunda sällan mannadåd i stridens vimmel. Deras roll är att bullra, dundra och larma för att på detta sätt ingjuta morskhet, karskhet, sturskhet och ett visst mått av pösighet hos de karlar som uträtta själva krigarbestyren.

Ett fniss är m.a.o. på sin plats här.

3. Uppslagsordet Tiraljör i Nordisk Familjebok, andra upplagan:

Tiraljör (fr. tirailleur, "den, som ofta
skjuter"), krigsv., kallades förr i franska armén
hvarje soldat vid en i spridd ordning utvecklad
infanteriafdelning. 1848–71 nyttjades i Sverige
benämningen tiraljörer på den tredjedel af
manskapet vid hvarje kompani, tiraljörpluton,
som var afsedd för striden i spridd ordning. —
<spärr>Tiraljera</spärr>, uppträda i spridd ordning.

C. O. N.

4. Uppslagsordet oförgriplig i NE:

o`förgriplig adj. ~t
ORDLED: o–för-grip-lig
• som ingen kan underlåta att respektera {eokränkbar}: en ~ rättighet
BET.NYANS: försvagat om åsikt o.d. orubblig, fast: säga sin ~a mening
HIST.: sedan 1642


 

Kategorier
Ett djefla lif

Idiom

Jag fascineras av idiom – på mitt eget språk och på andras. De säger så mycket om de folk och de kulturer som skapat dem, särskilt när man försöker utreda hur de har tillkommit. Man gräver sig ner genom språklagren och stöter på historiska och kulturella artefakter … och allt hör ihop!

(NE: ”Ett idiomatiskt uttryck är
ett fast uttryckssätt, i synnerhet ett sådant vars
betydelse inte kan härledas ur betydelsen hos
delarna, som
ligga någon i fatet.”)

Låt oss ta uttrycket ”Han känner sina pappenheimare” som exempel. Ledtrådarna för oss först till trettioåriga kriget (Pappenheim var befälhavare för ett berömt kavalleriregemente vars soldater därför kallades för pappenheimare) och därifrån till Friedrich von Schiller (citat från dramat Wallenstein: Daran erkenn’ ich meine Pappenheimer). Det enda som är oklart är hur uttrycket gjordes populärt i svenskan.

Igår laddade jag ner en låt från iTunes Music Store av en dansk artist som jag aldrig hört talas om tidigare: Valby Bakke av Peter Sommer.

Snakke ikke tale bare snakke,
som man gør det vest for Valby Bakke,
som man gør det vest for Valby Bakke

Efter att ha lyssnat på låten ett par gånger insåg jag att refrängen knappast handlar om det långa uppförslutet nära Zoo i København (alt. nedförslut om man är optimistiskt lagd). Nej, här hade jag stött på ett danskt idiom: ”vest for Valby Bakke”.

Min utredning av betydelse och bakgrund ledde mig till statsomvälvningen 1660 när Frederik III blev envåldshärskare. Under hans regeringstid stärktes Københavns ställning som maktcentrum:

”Valby Bakke blev i både konkret og symbolsk forstand
den grænse, der markerede opdelingen af riget i betydningssfærer. Østpå
var magten, de styrende politiske, økonomiske og åndelige kræfter. Her
skabtes rigssproget som landsdækkende norm. Her var de kunstens og
videnskabens institutioner, samlinger og museer, der blev tillagt
national gyldighed og statsstøtte. Vestpå var lydområderne, provinsen,
"sommerlandet" med småstadssamfundene, hvor befolkningen uhøvisk talte
dialekter og oftest selv måtte finansiere kulturbevarende aktiviteter.”

Eskilstuna ligger helt uppenbart vest for Valby Bakke.

Några gåtfulla uttryck i svenskan att forska vidare kring:

  • Pang! sa Gravander.
  • Den går inte av för hackor.
  • Hon sa inte flaska.