Kategori: Livet

Innan jag fortsätter med nästa saga så tänkte jag skjuta in en tänkvärd scen från tåget mellan Stångby och Örtofta. Jag tror nämligen att vissa av läsarna måste hämta sig en stund inför den tredje sagan – som är lika skoningslöst befriad från hopp som de båda första.

Jag
sitter på ett tåg. Ingen känner någon annan här. Gott så, vi är på
genomresa. Om jag så var en klingande cymbal skulle jag inte kunna
frälsa en enda själ på detta tåg.

Bredvid mig sitter en
yngling, och hans högra sko är mycket stor. Just därför har han lagt
sitt högra underben över sitt vänstra knä för att befria sin stora sko
från trängseln på golvet. Skon är fodrad och stoppad, en maräng av
syntetisk vävnad, ett pampigt bakverk av petroleumsindustrins senast
påfunna frälsarpolymerer. Den skulle kunna vara ett berg av potatismos,
men är snarare ett kantrat bönetält. Vitgult, smutsbeige: samma färg
som renset från en fläskfilé.

Skons ägare, nej, den av skon
utvalde dödlige, är en yngling i gymnasieåldern. Han är djupt
försjunken i en elektronisk räkneapparat av den moderna sorten med ett
stort förster där matematikens skönaste funktioner kan gå mannekäng.
Den unge mannen låter sig hänföras av en parabel. Han prövar olika
konstanter och förundras över resultatet.

Sedan en
sinuskurva. Backe upp och backe ned. Backe upp och backe ned. Som
katten i sagan. Vid Pi genom två kung på det flacka krönet. Vid minus
Pi genom två källarkryp i det dystra platta djupet. Hoppet är
förgängligt, men återföds ständigt. Som sommaren. Och Pi skriver jag
med stor bokstav av respekt och vördnad.

Den skon är nästan mer än vad en dödlig orkar utstå, tänker jag. Människor
skulle resa ynkliga tempel i dess väldiga spår. Den skulle torna upp
som ett cumulusmoln över människorna och trampa bergskedjor till grus
alldeles oavsiktligt. Den skon skulle kunna sparka galaxer ur bana –
kosmiska stolpskott och tåfjuttar i Guds väntande famn.

Jag kan inte bärga mig längre. Jag måste få säga mitt hjärtas mening.

–
Det var en stor sko, säger jag, och min röst avslöjar ingen av den
hänförelse jag känner. Jag skådar in i härligheten hos det högsta väsen
vi alla tillber, men min självbehärskning är större än min begeistring.

Yngligen ser på mig. Han kan inte tro att jag har förståndet i behåll.

Under
ett isande ögonblick, och alla de ögonblick som följer därefter – ja,
det är som om jag under min vistelse på jorden inte skall erfara någon
annan känsla – så inser jag att han har rätt.

(1997 kanske, vem vet?)

Ett av mina favoritcitat kommer från Peter Atkins, kemiprofessor i Oxford:

”There is delight to be had merely by looking at the world, but the delight can be deepened when the mind’s eye can penetrate the surface of things to see the connections within.”

”… the connections within …”
”… the connections within …”

De orden smakar … mm …  vanilj och vårregn.

Pappan (läser från medelmåttig dinosauriebok): ”… Tyrannosaurus Rex var det största landlevande rovdjuret …”
Fyraåringen: Jag vet vilket som var det stössta lanlelev rodjur!
Pappan: Jaha, vilket då?
Fyraåringen: King Kong!

En gåva till alla dem som håller på att gå upp i limningen av alla luslarmen på skolor och dagis: luskapitlet ur min bok ”Familjens handbok om fästingar, loppor och löss” (W&W 2003):

Download sartryck_lusboken.pdf

Var inte oroliga. Det är inte värre än att ha nyckelpigor i håret.

(Mejla info @ bergman.com om ni vill ha resten av boken.)

Jag är uppmanad av Anna till att anordna en gissningstävlan. Det här är så kul att jag måste bäras ut på bår.

Reglerna följer Lattjolajbanslådans: ett påstående om mig är felfelfel! och ska bortbortbort!

1. Jag har psoriasis, är närsynt och biter ofta på naglarna.
2. Jag befordrades till löjtnant efter min sista repövning.
3. Jag har ätit lunch med drottning Beatrix av Nederländerna.
4. Jag har skrivit manus till en reklamfilm för Ahlgrens bilar.
5. Jag kan cykla på en enhjuling och spela munspel samtidigt.
6. Jag har läst kurser i litteraturhistoria, enzymteknologi, franska, hållfasthetslära och neurobiologi på högskolenivå.
7. Jag har aldrig haft på mig slalomskidor.
8. Jag har spelat blues på en kazakisk dombra i en by på Kalmuckstäppen.

Tillägg: Pris måste vi ha! Jag tror vi drar till med Skriv för webben-boken som börjar bli poppis igen. (Kan den vara lite mer Webb 2.0-mässig än andra svenska böcker i ämnet?)

Skyddspatron för Lunds domkyrka är den helige Laurentius, som ljöt martyrdöden år 258 i Rom. Traditionen förtäljer att han halstrades levande på ett galler – han avbildas därför ofta med ett sådant, vilket av moderna betraktare uppfattas som en utegrill eller fotskrapa. På svenska kallar vi honom Sankt Lars (eller bara Lasse – bland vännerna).

Kyrkan som utgör kärnan i det pampiga El Escorial utanför Madrid är tillägnad Laurentius. Om du betraktar denna fågelvy över slottskomplexet kan du se att grundplanen påminner om ett galler. Eller en skiva Rut-Knäcke eller en tartanmönstrad bilpläd, eller nå’t.

(publ. 2003 … tror jag)

Visste du att inte mindre än sju typer av hajar simmar omkring i våra svenska vatten? Lyckligtvis är ingen av dem på något sätt farlig för oss människor, även om några ser skräckinjagande ut.
Störst är brugden, en fridfull, planktonätande jätte som är längre än två uppradade bilar. En annan jätte är håkäringen – till synes loj och slö, men snabb och glupsk när hungern sätter in.
Vanligast är den lilla pigghajen, som man ofta ser i saluhallarnas kyldiskar.

Aha, en Somniosus microcephalus!

(Publ. 2005-02-13)

1. Hur länge har du bloggat?
Ungefär lika länge som min fru.

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut, en månad innan du själv började blogga?
Som Dave Winer

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
En sen förälskelse: 43folders

4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Som alla mina börjor: allvarliga!

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet, som läsare?
Jag har 45 prenumerationer i min RSS-läsare.

6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?

En fjärdedel dagbok, tre fjärdedelar ämnes.

7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.

Vredens barn.

8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.

David Pogue.

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?

Vad tycker de om att jag borstar tänderna, sätter på mig skorna eller kokar te?

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?

Öhh, oohh, ååhh? Jo, precis så bisarr som jag egentligen är när jag inte behärskar mig så att jag gnisslar tänder.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?

De stolparna är väl nerklubbade  och försedda med elstängsel.

12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.

Sånt som kan göra människor som inte förtjänar det ledsna.

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?

42,46 procent, ungefär.

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?

Ja.

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad?

Jag blev inte förvånad.

16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?

Ja – både för kortisolnivåerna och för det personliga anseendet.

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?

Nä. Hantera? Betala moms och klaga inte!

18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?

Nix.

19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?

Stress, stress, stress.

20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?

Ja. Mer ordning och reda.

21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?

Jag tror t.ex. att de borgerliga bloggarna avgjorde valet eftersom de kunde bryta JHS-hegemonin i de konventionella kanalerna.

22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?

Jag har blivit mer allmänbildad, blivit bättre på att skriva och skriver snabbare än förut.

23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?

Jag är kunnigare och mer insatt – tillika mer vardagsstressad.

24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten?

De ska få slippa.

1. Solen fortsätter skina och atmosfären förblir fylld med 20,945 procent syre.
2. Vi får sex–sju veckors vinter med –5°C och 78 cm finkorning snö. Mars blir däremot en äkta vårmånad. Sommaren börjar den 18 maj (vår bröllopsdag) och bjuder på dagstemperaturer på 20–25°C och lätta nattregn fram till september.
3. Gnölet upphör och svenskarna börjar inse att de – ur historisk och internationell synvinkel – är ett extremt gynnat folk.
4. Alla EU-moppar drabbas av ett mystiskt virus som gör att de inte kan framföras fortare än 15 km/h.
5. FN får en rakryggad, inspirerad och handlingskraftig generalsekreterare som riktar världens uppmärksamhet och resurser mot lidandet i Afrika och tar krafttag mot korruption och maktmissbruk inom FN-organisationen.

Svarta sura skor klöser svarta sura hällar så att den svarta sura fönsterlaven faller av i svarta sura sjok ner mot den svarta sura sankmarken där svarta sura aspar glor mot svarta sura löv och tänker svarta sura tankar och i den svarta sura torven löses synderna upp så mossliken blir fria och vita och skinande rena som nyborstade framtänder och då har solen för länge sedan brutit igenom och vräkt de svarta sura molnen åt sidan och låtit sitt ansikte skina över allt som är svart och surnat och suddat suddat bort alla svarta sura miner och spridit spridit fukt och svamplukt för vinden och då doftar det av hägg och liljekonvaljer och då är det saligt att vara en av de levande.