Mikaela Sundström: Till alla hästar och till vissa flickor
Läst hela? Nej.
Mikaela Sundström har fått rollen som det unga finlandssvenska hoppet. Hon har kallats formsäker och anses ”besitta en språkkänsla utöver det vanliga”.
Jag ville så gärna hitta något samtida att tycka om. Antingen värt att respektera som gott hantverk eller som något att njuta av och finna inspiration i.
Visst är den välskriven, rent stilistiskt. Men romanens komposition går jag alldeles vilse i. Fragment från förr, fragment från nu – allt lika oengagerande. Kärlek? Ja, den finns väl där utspridd någonstans. Personlig utveckling av huvudpersonen? Jo, det är väl vad det hela går ut på men för mig flyter allting ihop till en liknöjd uppradning av ointressanta episoder.
Läsvärd? Nej. Jag hoppade av efter och lämnade tillbaks den efter att ha läst ungefär en tredjedel. Det är rätt talande att jag fick böter för den. Den låg länge påbörjad på mitt nattduksbord, men kväll efter kväll hittade jag sånt som var roligare att läsa.