Kategorier
Okategoriserade

Längs Dnepr 3: På Chortytsia, kossackernas ö

Pict0106

En gammal dammig vagn, slarvigt målad med rödfärg. Kan det rimligtvis vara något som det är värt att spilla dyrbara minuter på när man befinner sig i förunderligheternas Ukraina?Jo, sannerligen – det finns så otroligt mycket att säga om denna bild.

(Reflektion: 1 000 bilder hann jag ta under veckan. Grundligt utforskade miljöer och föremål som i efterhand känns helt ointressanta, interfolieras med suddiga snapshots på ting och människor jag vill återvända till i tanke och i sinnevärlden. Det är som livet: man vet aldrig vad som är viktigast förrän man hunnit tänka efter.)

1. Jag kan berätta att vi befinner oss på en ö i Dnepr som heter Chortytsia – zaporozje-kosackernas bosättningsplats. Från början en slags Hells Angels-klan för vinddrivna hårdingar där HD-cyklarna bytts ut mot hästar, med åren en egen kultur och en politisk aktör med makt att påverka Ukrainas och Rysslands historia.

2. Jag kan berätta att vagnen har två identiteter:

  • Mennonit-droska
  • Tachanka.
Kategorier
Okategoriserade

Längs Dnepr 1

Elva dagar efter den 23 mars.

Pict0079

Efter vår första dag i Ukraina gick vi ombord på det chartrade sovtåg med vilket vi skulle färdas hit och dig i Ukraina och Ryssland den kommande veckan.

I Ukraina är lönekostnaderna låga (läs: vanligt folk lever på en skitlön!) vilket gör att personaltätheten är hög i alla sammanhang. Överallt finns en massa vänliga kvinnor som hjälper till med ditt och datt – på tåget, på museerna, på badhuset vi besökte. (Var karlarna håller hus vet jag inte. De sitter väl och spelar domino i en källare.)

Sålunda fanns det en värdinna i varje vagn som hade ganska lite att göra, och som blev överlycklig om hon fick hjälpa till med att hämta rena handdukar eller bjuda på en kopp te(”chai”).

Pict0081

Här vill jag le-eeva, ja, hä-är vill jag dööö … NOT!

Så här ser vyn ut från trapporna till järnvägsstationen i Dnipropetrovsk. Gång på gång förundrades jag över hur kommunismen misslyckats med att skapa stadsmiljöer för ett gott liv, där vardagen känns trivsam och man får bekräftelse på att man har ett eget, unikt människovärde.

Pict0085

En krallig Trotskij? Nej, den gode revolutionären Petrovskij som gett staden sitt namn. De sovjetiska stenbelätena tronar på hedersplats i städer och samhällen, precis som för 20 år sedan.

forts följer … nu måste jag jobba!

Kategorier
Okategoriserade

Kiev – byggkranar, varjager och valflaggor

Elva dagar efter den 22 mars.

De bygger och de bygger, ukrainarna. Om de bara bringar ordning i politiken, tuffar till sig mot Putin, vädrar ut de sura resterna av sovjetismen och får bukt med gangsterväldet så kommer vi snart att få se en ny europeisk stormakt.

Det finns 47 miljoner ukrainare. Hur många av dem känner du? Känner du ens till namnet på någon?

Pict0028

Damen som står högst på prispallen är faktiskt svenska – eller i alla fall svenskättling. Den kievryska furstinnan Olga (890–969) – egentligen Helga – bringade ordning i det splittrade Kievrus och var med om att införa kristendomen i den här delen av världen. Hennes man Igor – egentligen Ingvar – var son till Rurik, dvs. den svenske vikingahövding som anses vara grundare av Ryssland.

På tredje plats ser vi bröderna Kyrillos och Methodios av vilka den ena har gett namn till ett alfabet – gissa vilket!

Pict0038

Till vänster huserade Centralkommittén för Ukrainas kommunistparti när det begav sig – en förfärlig byggnad i s.k. Stalinbarock. Till höger ett minnesmärke över folkmordet i Ukraina 1932–33 som ofta beskrivs som en hungersnöd.

Att flera miljoner människor dog av undernäring råder det större tvivel om, men det var knappast missväxt som var huvudorsaken utan snarare kommunisternas tvångsåtgärder mot de ukrainska jordbrukarna.

Pict0042

Kyrkan växer sig allt starkare, och det byggs nya kyrkor överallt. Tyvärr slarvas det med detaljarbetet. Den som skärskådar de nya byggnaderna upptäcker snabbt fuktskador överallt. De enkla reglerna som svenska plåtslagare och takläggare följer skiter man helt enkelt i. Den här kyrkan, t.ex., är tre år gammal och på flera ställen rasar putsen där fukten trängt in. Men det är äkta bladguld på kupolerna, sägs det!

Pict0071

Kyrkor och valflaggor. Sovjettiden känns långt, långt borta.

Pict0074

I Sofiakatedralen, byggd av Jaroslav den vise på 1000-talet, råder fotograferingsförbud. Lika bra det, för det går knappast att förmedla den frid och den närvaro av det förgångna som råder mellan de tjocka pelarna.

Kategorier
Okategoriserade

>Om Pär Lagerkvist

>En fågel bland blodigt ris
bland skrikande skogars ångest.

Himlen sjunker, alle man i livbåtarna.
Himlen sjunker, alle man i livbåtarna.

Hjärtat, hjärtat är mitt såriga arv
en skrikande värld
där strupen … nej!

Luften tar slut, skriv upp det på listan.
Luften tar slut, skriv upp det på listan.

Som ett molande är hon jag har kär.

Allting snurrar, snurra tillbaka.
Allting snurrar, snurra tillbaka.

Det är vackrast när det skymmer.

Kategorier
Okategoriserade

>Om tappar

>Färdiga att falla från en frusen hängränna

Genomborra händer och fötter
Genomborra våra bländade ögon
Genomborra vår värkande sida
där vattnet sipprar ut.

Södervägg är Golgata i mars

Kategorier
Okategoriserade

>Om hosta

>Åh, vad jag hostar. Jag hostar så jag skakar, så att bålen fylls med mjölksyra, så att ögonen trycks ut och röda sprickor sprider sig i vitorna.

Jag hostar så det skriker i lungorna, en rytande storm genom bronkerna. Ja, som en en mullrande motor i bröstkorgen är hostan, som storpukan dånar den. Undan! säger den och sparkar sig igenom tystnaden som hela tiden hotar att återvända.

Hostan löser upp mig inifrån, jag är en grotta av vaniljkräm och jag väntar på den tunga som ska rannsaka mig.

Kategorier
Okategoriserade

>Om glittringar

>vilset ljus
som springer
och faller

en stjärna som hostar
en komet som slår med stjärten
en planet som vänder sin mörka sida mot evighetens brunn

spånor som sprids
när nån täljer solljus
när molnen hänger på vädring

Kategorier
Okategoriserade

>Om spår i snön

>snö fyller
spåren som
fyller snön
som faller
i spåren
som fylls
i snön
som brer ut sig
i alla riktningar
virvlande snön
som en yrande upprepning
av enstaviga vita ord
flinga
flinga
flinga
den ena på den andra
och brer ut sig i alla riktningar
din vinden yr och flingorna virvlar
och spåren fyller spåren av spår
som fylls av snö
av snö
av snö

Kategorier
Okategoriserade

Tandläkarlampan – en sann fröjd

Rätt som det är får jag syn på det, där jag ligger med haklapp och slemsug och glor upp i tandläkarlampan och min trevlige, kroatiske tandläkare går på med ultraljudsverktyget och isningarna löper genom käket in i huvudet, genom bålen och ut i tårna:

Delight

Lampan heter ”Delight”. Tror ni mig inte så kan ni se en på http://tinyurl.com/cmnao.

”delight [di’lait] subst. förtjusning, fröjd; glädje, take [a] delight in glädjas åt, finna nöje i”

Kategorier
Okategoriserade

>Om att gå på teater

>En död, tom, naken scen med kvistiga tiljor.

Entré den inbilska flickan från teaterskolan.

DEN INBILSKA FLICKAN FRÅN TEATERSKOLAN: (full av manér, utan intresse för någon annan än sig själv, tar fram en stor tub med fogmassa och börjar täta springan mellan scengolvet och främre rampen)

DEN INBILSKA FLICKAN FRÅN TEATERSKOLAN (introvert och navelskådande): Jag klistrar, jag klistrar ….

Ser upp och får syn på publiken. Agerar överdrivet – som en mimkonstnär. Visar i tur och ordning känslorna ”förvåning”, ”nyfikenhet” och ”överlägsenhet”. Gör det en gång till så att ingen ska missa poängen.

DEN INBILSKA FLICKAN FRÅN TEATERSKOLAN: Vet ni vad jag gör? Jag tätar springan mellan konsten och verkligheten. Eller mellan oss utvalda och ni där nere på golvet, om man så vill.

Ställer sig bredbent, dominerar scenen, full av arrogans och självtillräcklighet.

DEN INBILSKA FLICKAN FRÅN TEATERSKOLAN: Och vet ni vad. Det är ta mig fan omöjligt! Mission fucking-impossible!

R I D Å