Kategorier
Kulturyttringar

Efter läsning av Spoon River Anthology 3

Harald Rosenrantz
(trainee, ekonomiavdelningen)

Jag sa ingenting
men jag noterade och lade på minnet
I ett kryputrymme i hjärnans bakre delar
Låg min svarta anteckningsbok, tummad och hundörad
Bläddrad i dagligen, nya anteckningar fördes till degamla
tills den var oläslig även för mig
Och alla små detaljerade oförätter och kränkningar
och orättvisor och
Blev en stor bitterhet, en besk känsla
av att livet gick mig förbi
Jag slet på den ensamma stigen mot toppen
inte bred nog för två
där sluttningen rasade under fötter som stod stilla
Mitt hopp blev en flämtande veke i ett stor mörker
Att en dag få se deras blickar riktade mot mig
Och, o, jag längtade.

Kategorier
Kulturyttringar

Efter läsning av Spoon River Anthology 2

Lennart Blomberg (säljare)

Någonstans i moraset mellan ungdom och medelålder
hade jag en dröm
Jag var en senig jägare
med höftkläde och träspjut
som efter timmar av tålmodig förföljelse
stod tio steg från en rådjursget
Med träspjutet höjt och blicken fäst
Vad jag njöt av djurets ångest
av desss vanmakt inför tusen olika val
som alla skulle sluta i död och utslocknande
vid det första sprittandet i bogen
slungade jag spjutet mot dess spensliga hals
och i nästa ögonblick låg hon och sparkade i mossan med taniga ben
medan jag russade fram och satte min bara fot mot dess bröstkorg
och slet ut spjutet och stötte och stötte igen
medan blodet bubblade ur såren
i det döende hjärtats rytm
och mina handflator var kletiga och röda
och jag slickade och smackade
blod på läpparna, blod på kinderna

Efter den drömmen ökade min försäljning med 27 procent.

(Från 1994 – den som vet, den vet.)

Kategorier
Kulturyttringar

Efter läsning av Spoon River Anthology 1

Dr Christina Björkman

Jag var den okyssta med pinniga ben
Mitt intellekt ritade noggranna kartor över världen
med uppenbara vägar  att följa
men mina känslor snubblade vilse i snåren

Vem kan klandra mig att mitt liv blev att hata
när allt levande skydde mig?
Hat fanns bakom varje gång jag lyfte handen,
varje gång jag talade.
Även min omsorg var uppblandad med hat.

Jag upptäckte snart att min hjärna var skarp nog
att hugga av vad som helst på mitten.
Att döda allt i min väg stillade oron för stunden.
Att döda var min tröst
Att förgöra det liv som skydde mig så.

Aldrig dog drömmen om att vara som de andra
trots att jag gjorde allt för att förneka det.
Gång på gång sådde jag
men ingenting ville växa.
Varje muskel i min kropp gjorde motstånd
Jag kvävde dem med min egen skrämda kropp
Iskylan från mitt hjärta fick de små liven att ge upp.

Må jag aldrig inse vem jag var.
Den ensammaste kvinnan i världen.
Den av ingen avhållna, den oälskade.

Kategorier
Kulturyttringar

Sånger om krig

Amerikanska inbördeskriget

The Band: The Night They Drove Old Dixie Down
1865

Första världskriget

Eric Bogle (känd coverversion av The Pogues): And The Band Played Waltzing Matilda
Gallipoli 1915

Motörhead: 1916
Somme 1916

Andra världskriget

Al Stewart: Roads To Moscow
Barbarossa 1941

Blue Öyster Cult: Me 262
Västfronten 1944–45

Hoodoo Gurus: I Was A Kamikaze Pilot
Stilla Havet, 1944–45

Pere Ubu: 30 Seconds Over Tokyo*
Tokyo 1944–45

Pink Floyd: When The Tigers Broke Free
Anzio 1944

Vietnamkriget

Paul Hardcastle: 19

Marah: Round Eye Blues

Falklandskriget

Robert Wyatt: Shipbuilding
Liverpool 198# (?)

Jag ska jobba vidare på den här listan. Tips emottages tacksamt.

Kategorier
Ett djefla lif

Efter att ha lyssnat på en skum cover-version av Pink Floyds ”Money”

Vad har

  • Michail Kalasjnikov
  • Joseph-Ignace Guillotin
  • Adolphe Sax

gemensamt?

Jo, de har alla tre gett namn till instrument för tortyr, våld och terror.

(Jag utropar härmed min hårddisk till saxofonfri zon.)

Kategorier
Ett djefla lif

Problematisering

Matematikern: ”Det finns ett tal 1 sådant att a·1=1·a=a
Postmodernisten: ”Nja, så enkelt är det nog inte riktigt …”

Kategorier
Ett djefla lif

Novemberchoklad

Tänk om novembermörkret är choklad som dryper från ett kosmiskt konditori. Regnpölarna kanderade äppelskivor. Och dimman spunnet socker. Då får vi gnaga oss fria. I januari genom drivor av kristyr och grädde. I februari vaniljprickig glass.

I mars går det hål. Då tittar vi ut och märker att det regnar sockerdricka. Våren luktar kiwi och apelsin.

Kategorier
Ett djefla lif Poesi & cetera

Kalksten och rosor

Byggd för att bestå ringlar muren ett oslutet varv kring det ängsliga gyttret av hus där övergivna kyrkors revben sticker upp ur ödetomterna. Trapporna leder ner till fördärvet, gatorna slutar i svängda frågetecken, där ordlösa kvinnor rastar namnlösa hundar. Män slår plåt på taken, kritfärgen rinner som blod i rännstenarna och murgrönan växer som skummet på ett långkok.

Och rosorna, de står i tiden fram.

Kategorier
Ett djefla lif

I författarlyan

all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy all work and no play makes jack a dull boy

Kategorier
Ett djefla lif

Höstens höga vatten

Tomas Tranströmer:

Jag har låga stränder, om döden stiger två decimeter översvämmas jag.

Det är den tiden på året nu. När vattnet står högt. Jag ser den unga mamman lämna sin förstfödde på dagis. Hon dröjer sig kvar i kapprummet. Går motvilligt ut på gården. Står sedan och spanar in genom fönstret för att få en skymt av sin pojke. Är han trygg nu, är han trygg nu?

Jo, han är trygg. Han sitter och äter frukt. Gå till jobbet och tvivla icke mer.

Många är det som har ett kardborrsnår i sovrummet. När de går över det kalla golvet och famlar efter morgonrocken i dunklet hakar sig kardborrarna fast. Fönsterkuvert med allvarliga besked. Läckande bankkonton. Rostig oljetank. Maud-Anita-Lena-Kerstin på jobbet, hon med giftpilarna. Dotterns knepiga pojkvän. Blod i avföringen.

Memphis Minnie:

”If it keeps on rainin’, levee’s goin’ to break
When The Levee Breaks I’ll have no place to stay.”

Rói Paturson:

Det regnar på dig och mig
och våra försök att leva.

Jag säger: Fortsätt försöka!

Allt kommer att bli bra. I jorden gror fröna. Varje träd bär tusen knoppar.