Författare: Olle Bergman

Kategorier
Ett djefla lif

Less than 15 minutes of fame i TV4

TV är en kick, även om man alltid vill spola tillbaks och ändra än det ena, än det andra. Det vore oerhört spännande och intressant att bli så rutinerad att man kan slappna av, styra tempot och ta in omvärlden. Hallå där, tv-världen – jag vill vara med IGEN!

Det rörde sig alltså om ett inhopp i Söndagsskolan vilket är ett inslag i TV4:s Nyhetsmorgon:

”Skribenten och föreläsaren Olle Bergman undervisar i konsten att skriva effektiva mail. Att vara tydlig och skriva kort är några av tipsen han ger.”

(Mitt vanligen så soliga leende saknas de första sekunderna. Faktum är att oron vred på tändningsnyckeln i mellangärdet eftersom Agneta inte gick in på de fem punkterna som jag och researchjournalisten hade förberett. Men får jag bara gagga på i vanlig föreläsarstil så lugnar jag naturligtvis ner mig.)

Länk till till klipp

Kategorier
Ett djefla lif Kulturyttringar

Jag och Instagram

Genom Instagram har jag skaffat mig ett verktyg för att skildra den sörmländska naturen jag vistas i och de urbana miljöer jag besöker. Jag – som är skissernas skapare och har en så överdriven respekt för perfektionen – älskar ”shoot-from-the-hip”-principen som Instagram bygger på. Man ser, man placerar sig, man knäpper med sin mobil, man väljer det filter som accentuerar det man vill uttrycka och så FERTIG! Ingen tid att tveka, ingen tid att skruva på rätt femtusenkronorsobjektiv, ingen tid att ställa in bländare och göra avvägningen mellan avstånd och zoominställning.

Det är lite som luthersk teologi: Nåden styr du inte över själv – den får du om förutsättningarna och ögonblicket är rätt.

Här kan den som inte har Instagram i mobilen se mitt galleri: instagrid.me/generalblom.

Kategorier
Poesi & cetera Tankar från tvättstugan

Pendlarmorgon i september

från öster kommer ljuset
uppståndelsens ljus
förgyllda upplysta färdas vi
mot Skapelsens degel
för att smältas ner
stöpas om till nya försök
och över ässjans knastrande eld
och rodnande gjutformen
virvlar singlar försvinner
sotstänk flagor flarn
småaktigheter tarvligheter grymhet

En dag ska allt stå förklarat.

Kategorier
Ett djefla lif Poesi & cetera

Om himlar, från en som befinner sig under dem

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle hejdas, räknas och göra upp räkenskaperna med det som varit. Det var den största självrannsakningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att rannsaka sig, var och en till sig.

Vi såg då att ljuset var gott, och vi skilde ljuset från mörkret. Vi kallade ljuset anständighet, och mörkret kallade vi tarvlighet, fåfänglighet och egenkärlek . Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen, vilken följdes av den andra. Livets dagar följde sedan i hastig följd.

Men sedan gol tuppen för andra gången. Då kom vi ihåg detta som vi hade befarat: ”Innan tuppen har galt två gånger skall vi tre gånger ha förnekat oss själva.” Och vi brast i gråt.

Kategorier
Tankar från tvättstugan

Kommissions-kalkon skapar mer ilska än engagemang

Haha, Europeiska kommissionens kampanj för att rekrytera tjejer till naturvetenskaplig forskning har blivit en verklig snackis på nätet – inte minst denna video.

Som underhållning tycker jag den är fantastisk – de som känner mig vet att jag gillar sånt som är så kalkonigt att det är kul.

Men nånstans har ju PR-byrån rätt i sin analys: jag tror att många begåvade tjejer avskräcks av den kraftfulla och tillplattande nördstämpel som naturvetenskaplig forskning har fått av media och allmänhet. Men sättet att förmedla att det går att vara en modern ung kvinna OCH forskare på samma gång var kanske inte så, eh, lyckat.

Då tror jag Abby i NCIS är en bättre role model! Eller varför inte den eleganta seniorforskaren Regina Dugan på DARPA?

Kategorier
Ett djefla lif

Grönska och ljus

Regn eller inte – den framvällande grönskan och den ljusa horisonten i norr är sällsamheter att gömma i hjärtat inför vinterhalvåret. Så gnäll inte över blötan – spänn istället upp paraplyet och njut av gräsdoft och de ljusa kvällarna.

Eller som gamle Harry uttryckte det:

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.

(Harry Martinson: Juninatten; ur Cikada 1953)

Kategorier
Ett djefla lif

Okänd Östersjöidyll väntar på besökare

För svenskar av en äldre generation är Saaremaa mest känd som den där ön som tillföll Sverige vid freden i Brömsebro. Under sovjettiden var hela området ett uttryck för förtryckarstatens paranoia – bara bofasta och militär personal fick vistas på ön som var proppfull av bunkrar, baser, bevakningstorn och med all säkerhet vansinnigt uttråkade ryska soldater.

Mil efter mil av undersköna sandstränder ligger juniöde på både Ösel och grannön Dagö. Under högsäsong blir det förmodligen något livligare, men det råder inga tvivel om att Saaremaa är en oupptäckt idyll. Förslag till slogan: ”Som Gotland, fast utan 08:or!”.
Kategorier
Ett djefla lif Tankar från tvättstugan

En bok om jämställdhet, svensk tappning anno 2012

Andra män

Har inte sett boken som sådan, men pressmeddelandet gör mig lika delar sorgsen och modstulen. Det som skildras är arvssynden i ny tappning, berättelsen om de 50 % av människosläktet som föds fördömda. Och våra försök att säga ”jag är inte sådan” är enligt författarna inte mycket värda; om vi bara lyfter överläppen en liten aning så ser man rovdjurständerna.

Jag har aldrig ställt upp på den här skildringen av verkligheten, och tänker inte heller göra det. Istället frågar jag: får det inte vara nog nu?

Kategorier
Ett djefla lif Tankar från tvättstugan

Brev till mitt artonåriga jag

Inspirerad av  Lotten och Mark Everett har jag här författat ett brev till mig själv som artonåring.

Kategorier
Ett djefla lif

Om vädret på olika platser

– Rälit vä’r! säger jag på skånska när barnen kliver ut på förstutrappen.

– Va? säger min trettonåring.

– ”Rälig” – det är äckligt och fult och dumt – precis som vädret. ”Vä’r” är väder alltså. Så här är vädret i Skåne på vintern.

Min trettonåring nickar tyst och så travar han och lillbrorsan iväg längs Bynäsvägen i blåst och ruskregn. Det känns som om det är november i Skåne trots att det är april i Sörmland.

Och det slår mig att det skånska ordet ”rälig” – som är nära besläktad med grymtningen man gör innan man lägger en riktig spottloska – kanske är sprunget just ur det skånska vädret. Svenskan är lam i jämförelse, försåvitt man inte tar till ord och uttryck ur språkets giftskåp. ”Jävla skit&pissväder” kan väl sägas vara synonymt – samtidigt finns det en stoicism i det skånska uttrycket som inte framkommer där.