Jag, 10-åringen och 7-åringen tog en kvällspromenad till bäverbäcken.
Sen gick vi genom björkskogen och var lyckliga. Det kom ett ösregn, det kom två. Vi fällde upp luvorna, skrattade och kände regnvattnet rinna över kinderna och fukta knävecken.
Skivbolaget Krösus lättar på förlåten til ständigt populära Mysgossarnas nya album med en pressrelease där rubriken lyder ”Lagom svängiga låtar som alla kan nynna med i”. Av omslagsbilden att döma kör man en lite tuffare stil; se bara hur skivans titel lutar lite fräsigt. Notera även att basisten Bo Bengtsson har en keps som sitter äventyrligt på svaj och jag tror minsann gossarna har glömt att raka sig.
Vi hoppas alla på en klämmig upplevelse när det blir dags att spisa loss!
Idag tänkte jag presentera er för tre trallande jäntor som jag gärna lyssnar på.
Neko Case har en fantastisk röst – när hon har ordning på den (falsksång förekommer). Hon är en kul artist som har allt möjligt för sig, bland annat som medlem av The New Pornographers.
Karin Bergquist i Over the Rhine sjunger i en massa olika stilar. Bandet har kuskat på i över 20 år, och trots ett och annat bottennapp så är deras produktion (i alla fall de delar jag hört) rätt så imponerande.
Brandi Carlile ställde nyss in en konsert i Stockholm som skulle ägt rum den 11 maj, men vi får hoppas att hon dyker upp i höst igen. Hennes röstkontroll är helt makalös; jämför studioversionen ovan med livespelningen nedan!
Sångraderna
You see the smile that’s on my mouth
It’s hiding the words that don’t come out
And all of my friends who think that I’m blessed
They don’t know my head is a mess
blir så mycket mer rörande när man vet att hon har en ADHD-diagnos.
Skriftställaren och tusenkonstnären Richard Fawkes ger sin bild av konstmusikens historia – från medeltid till nutid.
Varför läste jag den? Som ett slags kick-off för en utvidgning av min klassiska lyssningsrepertoar. (En av mina mindre kända djefligheter är ett stort intresse för klassisk musik.)
Vilka lärdomar drog jag? Framför allt att det finns fantastisk musik efter Sibelius, Stravinsky och Rachmaninov – något som jag till stor del förbisett. Så nu försöker jag lyssna in namn som Górecki och Pärt.
Vilken upplevelse gav den? En vansinnigt trevlig promenadbok där uppläsningen av den intressanta texten interfolierades med musikexempel. Jag tog gärna en extrasväng för att hinna lyssna färdigt på kapitlen.
Vad fäste jag mig mest vid? En bukett för mig outforskade konstnärskap – se ovan.
Fick du lust att fördjupa dig i ämnet? Hurdå, isåfall? Definitivt, t.ex. genom att ladda ner nya och spännande namn från min favoritmusiktjänst Emusic.
Skulle jag kunna rekommendera den? Till vem då? Rekommenderas till alla som tar sitt musikintresse på allvar.
Ash 1
Ash 2
Ashe 3
– Vad står du och äter?
– Gogreen … glurp … vita bönor … gloff … med chili och … glööh … limesmak.
– Åh, fy, den har jag hört talas om …
– Smakar … glufs … vet inte riktigt vad jag ska säga, vill du ha?
– Vad smakar det, säg nu!
– Skit. Fan. Urk. Nåt i den stilen. Vill du ha?
– Nä du.
– När det smakar så här måste det vara bra för dig på nåt sätt. Ska man va fin får man lida pin … nä, det här går ju inte …
– Fått nog nu, eh?
– Och du, vad du gör – säg inget till Lisa!
– Det måste gå att fixa på nåt sätt.
– Matvulgot i farten!
– Jag kallar min kreation ”Piffo Pikant pour les Plébéiens”.
– Iiirk!
– Mmm, minst lika gott som Kalles kaviar med smörgåsgurka!
I onsdags deltog jag i en minnesstund för offren i Katyn i som hölls i 1:a kammarsalen i riksdagshuset. Under promenaden till stationen funderade jag på vilka beröringspunkter det mänskliga nätverk jag själv tillhör har med världshistoriens största krigskatastrof. Här följer några, långtifrån uttömmande, anteckningar (tagna ur minnet; rättelser och kompletteringar välkomnas!).
• Min morfar ledde den beredskapsstyrka på 30 man (med 10 skarpa skott var!) som natten mellan den 9 och 10 april skulle försvara Hälsingborgs hamn. De hade minerat hamnen och ordern var att spränga den i luften och retirera om tysken kom. ”Ingenting” hände mer än att ett stort föremål närmade sig från havet vid 4-tiden på morgonen i mörkläggningens dunkel. Det var några svettiga minuter innan min morfar bestämde sig för att låta farkosten anlöpa hamnen. Det visade sig att det var Stora bält-färjan vars kapten valt att gå runt Själland när han hörde att tyskarna tagit Köpenhamn.
• Fonden till min mors uppväxtmiljö var det ockuperade Danmarks strandlinje.
• Min farfar var produktspecialist på Bofors 40-millimeters. Han gjorde konfidentiella tjänsteresor till Västkusten under kriget. Ingen i familjen vet säkert vad han hade för ärende.
• Min far såg tysktågen på väg till Norge. Han såg också ett utländskt bombplan (tyskt?) flyga över Karlskoga. Den 17 december skakades staden av våldsamma explosioner.
• Lottens farbror tjänstgjorde i beredskapen hela kriget.
• Polska vänner växte upp under nazistockupationen. Han såg bl.a. ryska soldater våldta polska kvinnor. Hon levde gömd långa perioder, och var då bara ute på nätterna. Mannens far var krigsfånge i Tyskland och såg Dresden brinna.
• Världens bäste skotte, dvs. Bästisgrannens man, hade en morbror (?) som slogs i 7th Armoured Division, aka Desert Rats.
• En vän och kollega till Lotten och mig deltog som sjukvårdare vid ockupationen av Frankrike och på Östfronten. Han var bland annat med vid striderna vid traktorfabriken i Stalingrad.
• En polsk–svensk klasskamrat berättade om sin farfar som blev sovjetisk krigsfånge, frigavs 1941 och sedan slogs i brittisk uniform vid Monte Cassino.
• En nära vän till Lottens morbror upplevde som sjuåring de allierades bombningar. Han darrade länge av skräck efter varje anfall – darrningar som han ännu bär med sig när han blir stressad.
• Min far hade en kvinnlig kurskamrat som var i Dresden under bombnätterna 1945. Hon flydde med familjen febersjuk ut på landsorten och vidare till Sverige. Min far hade också en tysk kollega på anestesiologen i Jönköping i början av 1960-talet som hade deltagit i kriget på östfronten, dömts till döden efter ordervägran (han hade inte skjutit ryska krigsfångar utan släppt dem), men benådats för sin ungdom och efter avtjänat fängelsestraff. Senare skickades han med flygplan för att slåss med Afrikakåren men blev nedskjuten över Medelhavet. Han räddades slutligen av en fiskebåt.
• Orienterarvänner hade en pappa som var busgrabb i det ockuperade Norge, och bland annat stal dynamit från tyskarna.
• En orienterarvän till mina föräldrar slogs som frivillig i vinterkriget och fortsättningskriget.
• En kvinna jag träffade vid en föreläsning flydde från Ostpreussen. Det var uppenbart att hon har varit med om förfärliga ting.
Vilka krigsminnen finns i din familj och din bekantskapskrets? Borde vi inte samla in dem nu, på samma sätt som BBC gjorde för några år sen?
ute i det fria pågick någon slags frälsning massornas möte med det oerhörda men vi där vi satt upplevde vi att det inte angick oss vi fortsatte bordskonversationen medan maten kallnade på våra tallrikar när vi såg oss om efter serveringspersonalen verkade den vara försvunnen besynnerligt sa johan och tittade på klockan måste gå nu om du ursäktar det har varit lärorikt och trevligt ute i det fria pågick någon slags frälsning massornas möte med det oerhörda när jag vände huvudet åt höger såg jag ett bländande ljus jag inte kunde tolka
två veckor kanske tre han började bli van vid proceduren trots att han bara vistades i fönsterlösa rum började han finna tecken som kunde skvallra om vilken tid det var på dygnet förhörsledaren var en medelålders man och det syntes tydligt om han hade befunnit sig djupsömn före förhöret i vaktens mustasch fanns vid ett tillfälle en äggsmula och det var ju rimligt att anta att den hamnat där under frukosten senare skulle han många gånger undra medan han vandrade förbi de dystra fasaderna i stadens södra delar om det var bakom någon av dem som han genomlevt sin prövning lidande ja men också en väg till självkännedom att utsättas för prövning ett Vergilius-citat: forsam et haec olim meminisse iuvabit
uppradade nacken böjd som inför arkebusering ett bergsmassiv av paracetamol skulle möjligen kunna dämpa smärtan men vi kan bara se dem ett ögonblick sedan följer vi den loja strömmen mot vårt eget öde